Walker Morris,155https://www.walkermorris.co.uk/publications/disputes-matter-spring-summer-2019/will-an-act-of-god-offer-a-way-out-of-a-contract/165166Hellner, Hager och Persson, Speciell avtalsrätt II: Kontraktsrätt, s. 60.Svensson, Tankar om hävningsreglerna i köplagen, s. 301.23avtalet.167 Det föreligger dock ansenliga skillnader mellan force majeure-klausulernasbetydelse i olika slag av avtal.1683.1.3 VitesklausulerEn annan vanligt förekommande typ av klausul i köpekontrakt av betydelse förskadeståndsansvarets omfattning är vitesklausuler. En vitesklausul kan användas som ettpåtryckningsmedel för att få motparten att fullfölja sitt åtagande. Ett vite kan också utgöra ettslags normaliserat skadestånd som utgår om en part inte uppfyller sin avtalsförpliktelse.169 Oftautformas vitesklausulen så att det belopp som ska betalas när vite utgår utgör en procentuellandel av det avtalade priset, begränsat till ett visst takbelopp.170 HD har i NJA 2010 s. 629beskrivit att vitesklausuler kan tjäna olika ändamål beroende på innebörden av själva klausulen.En vitesklausul kan exempelvis användas som en ansvarsbegränsning eller för att förenklaskadehanteringen.171 Att beräkna storleken av ett skadestånd är ofta svårt. Genom att i förvägbesluta om avtalsviten kan parterna undgå svårigheter med sådana beräkningar.172 För denskadelidande partens del kan en vitesklausul dessutom innebära en förenkling i förhållande tillmöjligheten att få ersättning utifrån en skadeståndsgrund då det för ett avtalat vite kan räckaatt ett visst förhållande inträffar.173 Ett förutbestämt vite kan också ha ettkonfliktlösningsintresse. Detta eftersom det kan underlätta för parterna att själva administreraoch lösa en eventuell konflikt och undvika problem som kan följa av en domstolsprövning.174Vitesklausuler kan innebära att den skadelidande parten inte har rätt till ersättning utöver vitetför den typ av avta

idan kan en köpare genomvitesklausulen på motsvarande sätt bli överkompenserad. I dessa situationer är vitesklausulentill nackdel för säljaren.176 I den angloamerikanska rätten finns ett förbud mot vitesklausulersom syftar till att straffa motparten med höga vitesbelopp (så kallade penalty clauses).177Enligt svensk rätt kan vitesklausuler som medför oskäligt höga vitesbelopp i det enskilda falletjämkas genom 36 avtalslagen. Detta har emellertid ännu inte gjorts i svensk rättspraxis.178Viten kan också jämkas i andra riktningen, så att det avtalade vitet höjs. Enligt förarbetena tillgeneralklausulen i avtalslagen borde det emellertid sällan bli aktuellt.179167Hellner, Hager och Persson, Speciell avtalsrätt II: Kontraktsrätt, s. 74.Hellner, Hager och Persson, Speciell avtalsrätt II: Kontraktsrätt, s. 71.169Hellner, Hager och Persson, Speciell avtalsrätt II: Kontraktsrätt, s. 169.170Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 279.171NJA 2010 s. 629.172Ramberg och Ramberg, Avtalsrätten: En introduktion, s. 109.173Gorton och Samuelsson, Kontraktuella viten, s. 83.174Olsen, Ersättningsklausuler, s. 30.175Bernitz, Standardavtalsrätt, s. 202.176Ramberg och Herre, Allmän köprätt, s. 248.177Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 280.178Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt, s. 280.179Prop. 1975/76:81 s. 142.16824Beträffande viten som utges i ett kontraktsled uttryckte HD i NJA 2018 s. 834 att detta enligtallmänna kontraktsrättsliga principer typiskt sett utgör skadestånd när ansvaret förs vidare ihandelskedjan. Vid bedömningen huruvida säljaren har ett ansvar för sådan ersättning sombetalats i ett tidigare led är bland annat kravet på adekvat kausalitet och vad säljaren bordeförutsett när denne ingick köpeavtalet avgörande. HD påpekade också att det ligger i vitetsnatur att den skadeståndspost för ren förmögenhetsförlust som vitet betraktas som i det senareledet, kan

2-01)Cornell Law School. Force Majeure. https://www.law.cornell.edu/wex/forcemajeure(Hämtad 2020-10-20)Naturvårdsverket. Om ansvar för miljöskulder i mark och vatten: Miljöbalkens regler omskyldigheter och ansvar för förorenade områden.https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5242-X.pdf (Hämtad 202011-09)Teknikföretagen. Informationsskrift avseende NLS 19.https://www.teknikforetagen.se/globalassets/medlemsportalen/standardavtal/produktleveranser/gratis/nls-19-informationsskrift.pdf (Hämtad 2020-11-10)50Teknikföretagen. Om oss. https://www.teknikforetagen.se/om-oss/ (Hämtad 2020-10-23)Walker Morris LLP. Will an Act of God offer a way out of a contracthttps://www.walkermorris.co.uk/publications/disputes-matter-spring-summer-2019/will-anact-of-god-offer-a-way-out-of-a-contract/ (Hämtad 2020-10-20)RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1979 s. 483NJA 1985 s. 641NJA 1993 s. 436NJA 1997 s. 44NJA 2001 s. 309NJA 2007 s. 758NJA 2010 s. 629NJA 2011 s. 600NJA 2014 s. 760NJA 2017 s. 9NJA 2017 s. 113NJA 2018 s. 834HovrättenGöta hovrätts dom den 20 december 2001 i mål T 229-0151

tämmelsen.I normala fall brukar det anges i avtalet vem eller vilka som blir berättigadegenom avtalet.58 En intressant fråga i sammanhanget är vilka krav på precisionska ställas på angivandet av tredje man. Viss vägledning i frågan kan hämtas frånUnidroit artikel 5.2.2 som anger att i tredje mans avtal måste den berättigade vara"identifiable with adequate certainty by the contract" eller på svenskaidentifierad med tillräcklig säkerhet.59 Ett exempel på där den berättigadeskulle kunna anses vara identifierad med tillräckligt säkerhet är att A skaffar enlivförsäkring hos försäkringsbolaget B som innebär att A:s ofödda barn C har rätttill försäkringsersättning om A skulle dö. I förhållande att identifiera enskildapersoner med tillräcklig säkerhet bör det enligt min uppfattning räcka med namn,56Betydelsen av den gemensamma partsavsikten vid tolkning av tredjemansavtal kommer att beröras iavsnitt 3.1.57Jfr Ramberg s. 137.58Jfr NJA 2010 s. 629.59Ramberg SvJT 2011 s. 50.25personnummer eller genom användning av särskilda lydelser i avtalet. I exempletovan skulle en lydelse där det framgår att samtliga av A:s barn är berättigade tillförsäkringsersättning vid A dödsfall vara tillräckligt för att identifiera deberättigade. När avtalet istället berättigar ett kollektiv bör det enligt minuppfattning krävas att kollektivet är på något sätt avgränsbart för att kravet påidentifikation ska vara uppfyllt. Om avtalet berättigar ett obestämt antal personerborde kravet på identifikation inte vara uppfyllt.60 T.ex. i NJA 1956 s. 209 kandet hävdas att de berättigade personerna var hyresgästerna i lägenhetskomplexetmedan i NJA 1994 var de berättigade personerna fastighetsägarna till specifikafastigheter. Ibland kan det dock vara svårt att identifiera de berättigadepersonerna. Ett tydligt exempel på detta är det ovan redogjorda NJA 2010 s. 559.I NJA 2010 s. 559 nämner HD, som redogjorts

t framställa skadeståndsanspråk motnågon av avtalsparterna. Dessa typer av tredjemansavtal förekommer vanligtvisvid köp där säljaren har utfärdat en garanti och det finns ett intresse för tredjeman att kunna åberopa garantin gentemot säljaren.En annan viktig förutsättning för att ett avtal ska anses utgöra ett tredjemansavtalär att tredje mans rätt enligt avtalet är självständig. Kravet på självständighetinnebär att tredje man rätt inte behöver grundas på någon av avtalsparternamedgivande eller är på något annat sätt beroende av dessa. Ifall detta krav inte äruppfyllt brukar man tala om ett s.k. osjälvständigt tredjemansavtal. Huruvida ettosjälvständigt tredjemansavtal utgör ett faktiskt tredjemansavtal kan diskuteras,men min uppfattning är att ett osjälvständigt tredjemansavtal utgör en egenavtalstyp som borde särskiljas från ett faktiskt tredjemansavtal. När det kommer154155Se t.ex. NJA 1994 s. 359 och NJA 2010 s. 559.Jfr NJA 2010 s. 629.67till att avgöra om ett tredjemansavtal är självständigt eller inte brukar manpresumera att tredje mans rätt är osjälvständig till det motsatta har bevisats. Föratt bevisa det motsatta måste man tillämpa sedvanliga metoder som gäller föravtalstolkning.Ytterligare en viktig utgångspunkt för att ett avtal ska uppfattas som etttredjemansavtal är att det faktiskt finns en eller flera tredje män som blirberättigade genom avtalet. I normala fall brukar det framgå i avtalet vem ellervilka som avtalet berättigar. Detta ställer frågan om vilka krav som kan ställas påprecision av tredje man på sin spets. Denna fråga är inte helt enkel att besvara,men viss vägledning kan hämtas från Unidroit artikel 5.2.2 som anger att entredje man måste kunna identifieras med tillräcklig säkerhet. När det kommertill att identifiera enskilda personer med tillräckligt säkerhet borde det enligt minuppfattning räcka med namn, personnummer eller genom att

g av försäkringsvillkor, Upplaga 2, Norstedts Juridik AB,2020.Ramberg, J. och Ramberg, C., Allmän avtalsrätt Upplaga 8, Norstedts Juridik,2020.Ramberg, C., En ny avtalslag, SvJT 2011 s. 32.Rodhe, K., Svensk rättspraxis, obligationsrätt 1945-1949, SvJT 1951 s. 581.Samuelsson, J., Något om tolkning av försäkringsvillkor, SvJT 2014 s 695.Sundberg, J., Avtalstyper och typavtal, SvJT 1961 s 26.Van der Sluijs, J., Direktkravsrätt, Vid ansvarsförsäkring, Jure Förlag AB,Stockholm 2006.Westberg, P., Konflikt och Kontrakt, Jure Förlag AB, Stockholm 2020.Zackariasson, L., Direktkrav, Om rätt att rikta anspråk mot gäldenärens gäldenär,Iustus Förlag AB, Uppsala 1999.PraxisNJA 1939 s. 592NJA 1949 s. 645.NJA 1956 s. 209NJA 1978 s. 307NJA 1986 s. 712NJA 1987 s. 692,74NJA 1989 s. 117.NJA 1992 s. 403NJA 1994 s. 359NJA 1995 s. 197NJA 1996 s. 400NJA 1996 s. 700NJA 1998 s. 520NJA 2000 s. 48NJA 2001 s. 711NJA 2005 s. 142.NJA 2007 s. 758NJA 2010 s. 559NJA 2010 s. 629NJA 2012 s. 697NJA 2013 s. 233NJA 2013 s. 491NJA 2014 s. 760NJA 2015 s. 741NJA 2015 s. 1040NJA 2017 s. 289NJA 2021 s. 62275

ll grov vårdslöshet. 194 I avsnitt 3.2 diskuteradesbeställarens samordningsansvar, och det ansvar som åvilar alla parter att jobba för minsta möjligastörning för andra entreprenörer vid samma entreprenad. Om detta försummas kan det innebära,som ovan anfört, skadestånd för den försummande parten i enlighet med AB 04 kap 5 11. Innanbestämmelsen tillämpas ska först utredas om någon av de tidigare bestämmelserna i kapitlet ärtillämpliga. I AB 04 kap 5 3 framgår dock att om beställaren erhåller vite på grund av en förseninghos entreprenören kan beställaren inte också få skadestånd för samma skada. Samuelsson harbeskrivit det som följande: Förseningsvite är en kontraktsbrottspåföljd som samtidigt skapar enansvarsbegränsning.195 I praktiken får detta till följd att en beställare enbart kan få ersättning förförseningen enligt AB 04 kap 5 3, och att AB 04 kap 5 11 bara aktualiseras när parterna avtalatbort 3 .196I NJA 2010 s 629 var en av frågorna huruvida ett vite ska vara exklusivt i förhållande tillett eventuellt skadestånd. HD uttalande då följandeEftersom en vitesklausul kan fylla olika funktioner och förhållandena varierar, kan det inte generelltanges huruvida en vitesklausul in dubio utgör en exklusiv reglering av ersättningen vid ettkontraktsbrott. I stället får klausulen i allmänhet tolkas utan tillämpning av en sådan hjälpregel. 197Samuelsson anför att mot bakgrund av HD:s bedömning att innebörden av AB 04 kap 5 3 bliratt det är uteslutet att en beställare kan erhålla skadestånd utöver vitet för andra uppkomnaHedberg, 2011, s 62.AB 04 kap 5 11 st 1.194 AB 04 kap 5 11 st 3.195 Samuelsson, 2022, s 182.196 Se Deli, s 102 f.197 NJA 2010 s 629 p 12.19219344kostnader som en försening medfört.198 Han menar att om parterna har använt sig av AB 04 harparterna därmed även samtyckt till att vitet blir exklusiv kontraktsbrottspåföljd. 199 Det som bö

sning.195 I praktiken får detta till följd att en beställare enbart kan få ersättning förförseningen enligt AB 04 kap 5 3, och att AB 04 kap 5 11 bara aktualiseras när parterna avtalatbort 3 .196I NJA 2010 s 629 var en av frågorna huruvida ett vite ska vara exklusivt i förhållande tillett eventuellt skadestånd. HD uttalande då följandeEftersom en vitesklausul kan fylla olika funktioner och förhållandena varierar, kan det inte generelltanges huruvida en vitesklausul in dubio utgör en exklusiv reglering av ersättningen vid ettkontraktsbrott. I stället får klausulen i allmänhet tolkas utan tillämpning av en sådan hjälpregel. 197Samuelsson anför att mot bakgrund av HD:s bedömning att innebörden av AB 04 kap 5 3 bliratt det är uteslutet att en beställare kan erhålla skadestånd utöver vitet för andra uppkomnaHedberg, 2011, s 62.AB 04 kap 5 11 st 1.194 AB 04 kap 5 11 st 3.195 Samuelsson, 2022, s 182.196 Se Deli, s 102 f.197 NJA 2010 s 629 p 12.19219344kostnader som en försening medfört.198 Han menar att om parterna har använt sig av AB 04 harparterna därmed även samtyckt till att vitet blir exklusiv kontraktsbrottspåföljd. 199 Det som börnoteras är att i NJA 2012 s 629 anknöt inte klausulen om vite till kontraktet mellan parterna. 200Därtill har han dock anfört att om ett skadestånd grundas på en icke vitessanktionerad deltidöverskrids kommer det skadeståndet inte att omfattas av ansvarsbegränsningen i AB 04 kap 5 11.2014.5.4 Konkurrerande skadeorsakerI NJA 2012 s 597 behandlade HD både kontraktstolkning och utredde ansvar vid konkurrerandeskadeorsaker. Bakgrunden till målet var att ett kraftverks idrifttagande hade försenats. Vägverket,som var entreprenör, hade orsakat förseningar då de inte färdigställt de kontrakterade arbetenainom kontraktstiden. Vägverket skulle dels bygga vattenvägar till och från kraftverket, delsgenomföra vissa eftergjutningsarbeten vid kraftve

gverket förvisso hade kunnat fÃ¥ rätt tilltidsförlängning i den del som avsÃ¥g eftergjutningsarbetet vid generatorn dÃ¥ det arbetet pÃ¥verkadesav generatorns försening. Däremot hade Vägverket inte kunnat fÃ¥ tidsförlängning i den del somavsÃ¥g arbetet med vattenvägarna dÃ¥ den delen av entreprenaden inte var beroende eller pÃ¥verkadesav arbetet med generatorn. Vägverket förpliktigades slutligen att betala förseningsvite, trots attentreprenaden alltsÃ¥ hade försenats även pÃ¥ grund av en annan entreprenörs försening.När HD i sin bedömning skulle fastställa kontraktsinnehÃ¥llet utgick de frÃ¥n dispositiv rätt,närmare bestämt frÃ¥n de utomobligatoriska reglerna som gäller för konkurrerande skadeorsaker.Samuelsson, 2022, s 257. Se även Samuelsson, 2022, s 182.Samuelsson, 2022, s 257.200 Parterna hade upprättat ett separat avtal om kvittering av en huvudnyckel. I det separata avtalet fanns denvitesklausul som var grund för tvisten mellan parterna. Se NJA 2010 s 629 p 12.201 Samuelsson, 2022, s 253.19819945Om tvÃ¥ skadevÃ¥llande händelser resulterar i samma effekt vid samma tidpunkt eller inom sammatidsrymd är bÃ¥da händelserna skadestÃ¥ndsgrundande. Ãr det tvÃ¥ olika skadevÃ¥llare blir bÃ¥dasolidariskt skadestÃ¥ndsansvariga, och ska solidariskt betala för hela den uppkomna skadan. 202Samuelsson har uttalat att ett resultat av domen är att en uppkommen skada för beställaren pÃ¥grund av dröjsmÃ¥l kan kompenseras av flera olika entreprenörer. Detta är ett resultat av att varjekontrakt mellan beställaren och entreprenörerna är separata vid delad entreprenad. 203 Det börnoteras att, som nämnts i föregÃ¥ende avsnitt, det är möjligt att jämka storleken pÃ¥ ett vite med stödav AvtL 36 .204 Möjligheterna för en sÃ¥dan jämkning är dock enligt Samuelsson smÃ¥.2054.6 SammanfattningI detta avsnitt sammanfattas hela det fjärde kapitlet i stora drag. Detta görs för att skapa förstÃ¥elseför uppbyggnaden av e

n entreprenör som har hindrats från att slutförasina kontrakterade arbeten i tid kan erhålla ersättning från beställaren för uppkomna kostnader ienlighet med AB 04 kap 5 4. Detta borde innebära att beställaren kan erhålla kostnadstäckning iform av förseningsvite från den försenade sidoentreprenören, för att täcka en eventuellhindersersättning till den hindrade entreprenören.Vad händer då i de situationer där entreprenören inte hindrats av att sidoentreprenörenvarit försenad, utan då sidoentreprenören exempelvis fysiskt hindrat entreprenören att slutföraentreprenaden i tid genom att parkera fordon på sådant sätt att entreprenören hindrasframkomlighet på arbetsplatsen Då finns det inte en bestämmelse om förseningsvite sombeställaren kan luta sig tillbaka på, som kan användas för kostnadstäckning av en eventuellhindersersättning till den hindrade entreprenören.Munukka, s 394.Hedberg, 2011, s 70.227 Hedberg, 2011, s 70.228 Se NJA 2010 s 629 p 10 samt avsnitt 4.5.3.22522653Att en entreprenör hindras från att slutföra arbetena i tid kan vara mycket kostsamt förbeställaren, då exempelvis en försening av idrifttagandet av ett kraftverk eller en skola kan leda tilluteblivna intäkter eller ökade kostnader. Hedberg har yttrat att sådana situationer som kan fallainom beställarens ansvar är om han brister i sin påverkan på andra sidoentreprenörers beteenden. 229Detta uttalande bör rimligen tolkas som att beställaren har ett tämligen vidsträckt ansvar försidoentreprenörers beteenden och handlanden. Därmed borde en sådan situation att ensidoentreprenör fysiskt hindrar en annan sidoentreprenör från att slutföra sina arbeten inom denkontrakterade tiden falla inom beställarens ansvar. I propositionen till KöpL har angetts att vidbedömningen av kontrollrekvisitet i KöpL 27 , ska även utomstående medhjälpare inräknas i deraskontrollansvar i den mån deras handlande i princip (egen kur

nör rätt till tidsförlängning, Kilpatrick Townsend, 2020-08-19,(https://www.kilpatricktownsend.se/entreprenor-ratt-till-tidsforlangning/) [hämtad: 2023-03-17[cit: Björklund m flByggandets KontraktskommittÃ, BKK:s Förtydligande nr 1, 2012-04-25,(https://foreningenbkk.se/wp-content/uploads/2016/11/BKK-Fortydligande-nr-1.pdf)[hämtad: 2023-04-25 [cit: BKK:s Förtydligande nr 166Byggandets KontraktskommittÃ, Om BKK, (https://foreningenbkk.se/verksamhet/) [hämtad:2023-04-14 [cit: Byggandets KontraktskommittÃ, Om BKKFrankki, Standardavtal i bygg- och fastighetsbranschen vad är vad, Delphi, 2021-03-30,(https://www.delphi.se/sv/publikationer/fastighet-och-entreprenad-sv/standardavtal-i-byggoch-fastighetsbranschen-vad-ar-vad-2/) [hämtad: 2023-03-20 [cit: Frankki67RättsfallsförteckningHovrätt:Svea hovrätt, dom 2014-01-17, mÃ¥l T 893412Högsta domstolen:NJA 1954 s 573NJA 1963 s 195NJA 1979 s 483NJA 1996 s 700NJA 1999 s 408NJA 2009 s 388NJA 2010 s 629NJA 2012 s 597NJA 2013 s 271NJA 2013 s 1174NJA 2014 s 425NJA 2014 s 760NJA 2014 s 960NJA 2015 s 3NJA 2015 s 862NJA 2016 s 237NJA 2017 s 203NJA 2018 s 653NJA 2021 s 94368